Sjukvårdspartiet 30 år!

När protester och demonstrationer inte längre räcker…

Vad gör man när den demokratiska processen går tvärt emot folkviljan, när protester och demonstrationer inte längre räcker, ja då bildar man ett parti. Så resonerade ett antal personer som för drygt 30 år sedan såg ett partibildande som den enda utvägen när ingenting hjälpte i försöken att stoppa nedläggningen av Bodens Sjukhus, eller Centrallasarettet som det också hette.

 

Sjukhuset startade en gång som en direkt följd av den militära verksamheten i Boden och kopplades till behovet av sjukvård i dåvarande Bodens garnison. Sjukhuset utvecklades med åren och en ny centralbyggnad uppfördes. Sjukhuset blev Norrbottens länssjukhus och landstingets största sjukhus.

 

I slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet så tog planerna för att flytta sjukhuset till Luleå fart. Det var en process främst inom det socialdemokratiska partiet där de ansåg att residensstaden Luleå också borde ha länssjukhuset. Frågan drevs främst av landstingets och Luleå kommuns socialdemokratiska politiker.

 

Skisser och ritningar togs fram för en placering av sjukhuset på Porsön i Luleå. Det anordnades demonstrationer runt om i länet, inte minst i Boden, men ingenting hjälpte. Bodens politiker protesterade och för att inte helt splittra det socialdemokratiska partiet så togs det fram en kompromisslösning som innebar att man skulle placera sjukhuset i Sunderbyn. Precis på andra sidan kommungränsen mellan Boden och Luleå. ”Pappa” till den idén sägs ha varit den tidigare socialdemokratiske ministern och Pitebon Anders Sundström.

 

En sista utväg för att stoppa kapitalförstöringen och nedläggningen av ett centrallasarett i Boden, vars huvudbyggnad endast var 25 år vilket var lika gammalt som Sunderby sjukhus idag, så beslöt Nils Wallo, Staffan Olsson, Gunnar Wennman och ett antal andra engagerade personer att starta ett parti. Det enda sättet, att på lagliga grunder, försöka ändra på politikens inriktning om nedläggning. Utan ekonomiska medel men med frivilliga krafter startade arbetet med en partibildning av Norrbottens Sjukvårdsparti. Ytterligare personer engagerades bland annat Göran Hedberg och Nils Sundberg som var partiets ordförande under de första åren innan Kenneth Backgård tillträdde.

 

De som startade upp partiet hade räknat ut, att om alla som var för Bodens sjukhus, skulle stå vid sitt ord, så skulle det endast behövas 4 mandat i landstingsfullmäktige för att stoppa nedläggningen och i stället starta en modernisering och ombyggnad av Bodens sjukhus. Norrbottens Sjukvårdsparti fick 19 mandat och det borde ha räckt 4 gånger om, men det gjorde det inte. Varför?

Jo, inför realiteten att ett nytt parti tagit 25% av rösterna i länet, så började man ändra sina löften och ställningstaganden. En efter en ändrade sina åsikter vilket med tiden också fick konsekvenser. Den politiska kartan förändrades helt. Liberalerna, som var starkt för ett Luleå sjukhus, finns sedan två mandatperioder inte representerade i fullmäktige. Miljöpartiet och likaså Kristdemokraterna har åkt ut, men Kristdemokraterna finns nu representerade igen sedan 2022. Föregående mandatperiod 2018 – 2022 var partiet, som nu enbart heter Sjukvårdspartiet, representerade i regionledningen.

 

Nu firar Sjukvårdspartiet 30 år som parti och som representant i Norrbottens regionfullmäktige.

 

Behövs då Sjukvårdspartiet när man förlorade den stora sjukhusfrågan?

Ja, för att inte norrbottningens röst ska vara bortkastad har partiet fortsatt kampen för att prioritera hälso- och sjukvården och siktar på minst 30 år till i regionfullmäktige.

 

Länge leve Sjukvårdspartiet!

Kenneth Backgård, ordförande

Sjukvårdspartiet är ett regionalt och kommunlokalt parti i Norrbotten. Helt enkelt det lokala valet för dig som vill att dina åsikter ska höras i kommun- och regionval.

Julbrev 2024

Vi hörde att du vill bli medlem!

Nyhetsbrev november 2024

VI PRIORITERAR VÅRDEN

Men tar även ställning i andra frågor

Förstatliga skola/sjukvård

Sjukvårdspartiet vill förstatliga den kommunala skolan, oavsett var i Sverige man är bosatt ska eleverna få likvärdig utbildning. Specialistvården vid region- och universitetssjukhus ska vara statlig men inte öppen eller nära vård. Där är det regionerna och dess invånare (Norrbotten och norrbottningarna) som vet vad som behövs, hur förutsättningarna ser ut och hur man ska kunna möjliggöra regionens sjukvård.

Nato

Sjukvårdspartiet stödjer den inlämnade Natoansökan och hoppas den behandlas skyndsamt. Sverige kan i nuläget inte stå emot ett väpnat angrepp speciellt länge och vår trygghet säkras bäst i samarbete med andra länder. Genom att vara medlemmar i Nato får Sverige säkerhetsgarantier och kan fullt ut planera, synkronisera och öva tillsammans med andra Natoländer.

Drivmedel

Drivmedelsskatten måste omgående sänkas, överbeskattningen på bensin och diesel ska tas bort. Moms på skatt, det vill säga skatt på skatt ska inte få förekomma.

Elförsörjning/Kärnkraft

Sverige måste säkra behovet av en driftsäker miljövänlig elförsörjning. För att trygga en driftsäker elförsörjning så krävs en utökning av kärnkraften och en snabb utbyggnad av elnätet. Detta för att säkra såväl privatpersoners som näringslivets behov av el. Medborgare ska inte behöva gå från hus och hem samt expanderande företag som vill växa ska kunna göra det i vald takt. Behovet av elförsörjning är även viktig för att i förlängningen kunna minska utsläpp inte minst i och med den gröna industrialiseringen som nu sker i norra Sverige med bland annat H2GS i Boden.

Kriminalitet

Den organiserade brottsligheten ska bekämpas, bland annat med hårdare straff och det ska kunna vara straffbart att tillhöra ett kriminellt gäng vilket så klart inte godtyckligt kan definieras. Poliserna bör bli fler och ska ges större befogenheter med bland annat avlyssning av misstänkt gängkriminella i förebyggande syfte. Mängdbrott ska inte rabatteras och vårdtiden för sluten ungdomsvård ska kunna utökas eller övergå till fängelse, så till exempel unga mördare inte släpps fria efter 4 år.

Äganderätt/Självförsörjningsgrad

Äganderätten behöver stärkas och enskilda medborgare måste skyddas från att stat eller kommun beslagtar privat mark utan skälig ersättning som till exempel om privat mark övergår till naturskyddsområde eller nationalpark. En skälig ersättning ska avse ersättning för markvärde och eventuella framtida intäkter som uteblir vid exempelvis skogsavverkning. Sverige behöver stärka självförsörjningsgraden ordentligt men även konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Sveriges villkor för jord-, små-, och skogsbruk måste förbättras och de måste ges förutsättningar att verka och kunna öka produktionen av svenska konkurrenskraftiga livsmedel.

Invandring, medborgarskap och utvisning

Sverige har ett stort behov av arbetskraftsinvandring och byråkratin med arbetstillstånd måste förenklas. Personer som arbetar i Sverige ska heller inte riskera att bli utvisade för att de till exempel tjänat för lite en månad. Däremot måste det ställas tydliga språkkrav på personer som kommer till Sverige med avsikt att stanna oavsett om det är som kvotflykting eller gäller arbetskraftsinvandring. Språket är nyckeln till att lättare integreras i samhället och utbildning i samhällskunskap ska vara obligatorisk. Vill man att anhörig/anhöriga flyttar till Sverige måste försörjning och bostad vara ordnad innan det kan ske. För att erhålla svenskt medborgarskap ska identiteten vara styrkt, man ska ha vistats i Sverige en sammanhängande period om fem 5 år och ha ett skötsamt leverne. Sjukvårdspartiet anser även att det ska införas en prövotid när svenskt medborgarskap erhållits och medborgarskapet ska kunna återkallas om man vid upprepade tillfällen dömts till fängelse. Om man inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisning vara en självklarhet. De långa handläggningstiderna för beslut om arbets- och uppehållstillstånd i Sverige är tyvärr en svensk byråkratisk tröghet men ofta även sökandes olika åtgärder i syfte att fördröja verkställighet av utvisningsbeslut. Har man fått avslag på sin asylansökan och fått ett utvisningsbeslut som nonchaleras ska möjligheterna att ändå kunna stanna kvar i Sverige minimeras.

Återgäld från naturresurser (Skog, malm och vatten)

Konsekvenserna av nyttjandet av naturresurser drabbar främst miljön och människorna som lever och verkar i närområdet, inte minst i Kiruna och Gällivare där man flyttar hela samhällen. Region Norrbotten men även andra regioner har en BRP (Bruttoregionprodukt) som skulle kunna innebära betydligt större möjlighet till såväl lokal som regional tillväxt. Sjukvårdspartiet anser att en stor del av nettoavkastningen ska förbli en tillgång i regionerna och det är enligt partiets synsätt inte bara en möjlighet utan på sikt också en nödvändighet. Flera aktörer nyttjar naturresurser utan kompensation till berörda regioner och kommuner. Till exempel Jokkmokk som är en liten och relativt fattig kommun med en mycket sparsam återgäld trots hårt nyttjande av de naturresurser som finns i kommunen. En större återgäld skulle sannolikt göra Jokkmokk till en relativt rik och blomstrande kommun.