Vad hade hänt om Socialdemokraterna fått bestämma?

Socialdemokraternas löften har hittills har varit mest bräckliga och historien har redan visat deras tankar om Kiruna samtidigt som de har framfört påståenden om att Sjukvårdspartiet skulle ha fördröjt arbetet med det nya sjukhuset i Kiruna. Det är en allvarlig misstolkning av vad som faktiskt skedde och vilka konsekvenser det hade kunnat få om processen fortsatt enligt Socialdemokraternas ursprungliga plan. Det hade i praktiken inneburit att vi Kirunabor tvingats nöja oss med en större hälsocentral.

Socialdemokraterna hade mycket bråttom att påbörja processen 2018–2019, men det snabba agerandet handlade inte om att säkerställa ett komplett sjukhus för Kirunaborna. Tvärtom var förslaget ett kraftigt nerskalat vårdcentrum, begränsat till primärvård och en medicinklinik. Ingen IVA. Ingen förlossning. Inget BB. Ingen kirurgi. Kort sagt, inget av det som ett fullvärdigt sjukhus kräver.

Dessutom ville man inte heller förhandla ordentligt med LKAB om ersättningen för förundersökningarna. En betydande fråga för Kirunas framtida sjukvård riskerade att lösas med en symbolisk summa utan analys och utan framförhållning. Den som bygger på så svag grund riskerar också att få ett svagt resultat.

Sjukvårdspartiet såg till att bromsa denna hafsiga process. Vi säkerställde att inga beslut fattades utan ordentliga förhandlingar, underlag och långsiktighet. När sedan pandemin slog till blev det omöjligt att hålla möten kring nybyggnationer av denna omfattning, men samtidigt gav det möjlighet att arbeta mer grundligt och långsiktigt, något som hade saknats om Socialdemokraternas förslag genomförts. Vad hade egentligen hänt om Socialdemokraterna fått fortsätta som de tänkt?

Risken är uppenbar att Kiruna hade stått med ett vårdcentrum istället för en väntan på ett nytt sjukhus. Ett nedbantat och otillräckligt vårdutbud, långt ifrån vad en växande och geografiskt utsatt kommun faktiskt behöver. Det hade varit en vårdpolitisk katastrof.

Det räcker inte med vackra ord och löften om att man “levererar”, det är faktiska handlingar och konkreta beslut som räknas. Hur många Kirunabor känner sig trygga?

Jag vågar påstå att många känner oro.

Sjukvårdspartiet kommer även fortsättningsvis att arbeta för att Kiruna får det sjukhus och den vård som invånarna har rätt till, ett sjukhus som faktiskt motsvarar behoven.

 

Doris Messner, Sjukvårdspartiet Kiruna

Sjukvårdspartiet är ett regionalt och kommunlokalt parti i Norrbotten. Helt enkelt det lokala valet för dig som vill att dina åsikter ska höras i kommun- och regionval.

Det finns en gräns för vårdkön

Sjukvårdens förfall på bekostnad av ideologiska värderingar

Vad hade hänt om Socialdemokraterna fått bestämma?

VI PRIORITERAR VÅRDEN

Men tar även ställning i andra frågor

Förstatliga skola/sjukvård

Sjukvårdspartiet vill förstatliga den kommunala skolan, oavsett var i Sverige man är bosatt ska eleverna få likvärdig utbildning. Specialistvården vid region- och universitetssjukhus ska vara statlig men inte öppen eller nära vård. Där är det regionerna och dess invånare (Norrbotten och norrbottningarna) som vet vad som behövs, hur förutsättningarna ser ut och hur man ska kunna möjliggöra regionens sjukvård.

Nato

Sjukvårdspartiet stödjer den inlämnade Natoansökan och hoppas den behandlas skyndsamt. Sverige kan i nuläget inte stå emot ett väpnat angrepp speciellt länge och vår trygghet säkras bäst i samarbete med andra länder. Genom att vara medlemmar i Nato får Sverige säkerhetsgarantier och kan fullt ut planera, synkronisera och öva tillsammans med andra Natoländer.

Drivmedel

Drivmedelsskatten måste omgående sänkas, överbeskattningen på bensin och diesel ska tas bort. Moms på skatt, det vill säga skatt på skatt ska inte få förekomma.

Elförsörjning/Kärnkraft

Sverige måste säkra behovet av en driftsäker miljövänlig elförsörjning. För att trygga en driftsäker elförsörjning så krävs en utökning av kärnkraften och en snabb utbyggnad av elnätet. Detta för att säkra såväl privatpersoners som näringslivets behov av el. Medborgare ska inte behöva gå från hus och hem samt expanderande företag som vill växa ska kunna göra det i vald takt. Behovet av elförsörjning är även viktig för att i förlängningen kunna minska utsläpp inte minst i och med den gröna industrialiseringen som nu sker i norra Sverige med bland annat H2GS i Boden.

Kriminalitet

Den organiserade brottsligheten ska bekämpas, bland annat med hårdare straff och det ska kunna vara straffbart att tillhöra ett kriminellt gäng vilket så klart inte godtyckligt kan definieras. Poliserna bör bli fler och ska ges större befogenheter med bland annat avlyssning av misstänkt gängkriminella i förebyggande syfte. Mängdbrott ska inte rabatteras och vårdtiden för sluten ungdomsvård ska kunna utökas eller övergå till fängelse, så till exempel unga mördare inte släpps fria efter 4 år.

Äganderätt/Självförsörjningsgrad

Äganderätten behöver stärkas och enskilda medborgare måste skyddas från att stat eller kommun beslagtar privat mark utan skälig ersättning som till exempel om privat mark övergår till naturskyddsområde eller nationalpark. En skälig ersättning ska avse ersättning för markvärde och eventuella framtida intäkter som uteblir vid exempelvis skogsavverkning. Sverige behöver stärka självförsörjningsgraden ordentligt men även konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Sveriges villkor för jord-, små-, och skogsbruk måste förbättras och de måste ges förutsättningar att verka och kunna öka produktionen av svenska konkurrenskraftiga livsmedel.

Invandring, medborgarskap och utvisning

Sverige har ett stort behov av arbetskraftsinvandring och byråkratin med arbetstillstånd måste förenklas. Personer som arbetar i Sverige ska heller inte riskera att bli utvisade för att de till exempel tjänat för lite en månad. Däremot måste det ställas tydliga språkkrav på personer som kommer till Sverige med avsikt att stanna oavsett om det är som kvotflykting eller gäller arbetskraftsinvandring. Språket är nyckeln till att lättare integreras i samhället och utbildning i samhällskunskap ska vara obligatorisk. Vill man att anhörig/anhöriga flyttar till Sverige måste försörjning och bostad vara ordnad innan det kan ske. För att erhålla svenskt medborgarskap ska identiteten vara styrkt, man ska ha vistats i Sverige en sammanhängande period om fem 5 år och ha ett skötsamt leverne. Sjukvårdspartiet anser även att det ska införas en prövotid när svenskt medborgarskap erhållits och medborgarskapet ska kunna återkallas om man vid upprepade tillfällen dömts till fängelse. Om man inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisning vara en självklarhet. De långa handläggningstiderna för beslut om arbets- och uppehållstillstånd i Sverige är tyvärr en svensk byråkratisk tröghet men ofta även sökandes olika åtgärder i syfte att fördröja verkställighet av utvisningsbeslut. Har man fått avslag på sin asylansökan och fått ett utvisningsbeslut som nonchaleras ska möjligheterna att ändå kunna stanna kvar i Sverige minimeras.

Återgäld från naturresurser (Skog, malm och vatten)

Konsekvenserna av nyttjandet av naturresurser drabbar främst miljön och människorna som lever och verkar i närområdet, inte minst i Kiruna och Gällivare där man flyttar hela samhällen. Region Norrbotten men även andra regioner har en BRP (Bruttoregionprodukt) som skulle kunna innebära betydligt större möjlighet till såväl lokal som regional tillväxt. Sjukvårdspartiet anser att en stor del av nettoavkastningen ska förbli en tillgång i regionerna och det är enligt partiets synsätt inte bara en möjlighet utan på sikt också en nödvändighet. Flera aktörer nyttjar naturresurser utan kompensation till berörda regioner och kommuner. Till exempel Jokkmokk som är en liten och relativt fattig kommun med en mycket sparsam återgäld trots hårt nyttjande av de naturresurser som finns i kommunen. En större återgäld skulle sannolikt göra Jokkmokk till en relativt rik och blomstrande kommun.