Cykelstaden Gällivare

Gällivare står inför stora förändringar. När kommunen växer och utvecklas behöver även infrastrukturen följa med. Harold Chávez (Sjukvårdspartiet Gällivare) vill se en långsiktig satsning på säkra och tillgängliga cykelvägar för att skapa ett tryggare, hälsosammare och mer hållbart Gällivare.

Ge Gällivareborna den infrastruktur de förtjänar. Låt oss tillsammans trampa in i framtiden, skriver Harold Chávez, Sjukvårdspartiet.

Jag vill börja med något självklart: Gällivare är en kommun i förändring. Nya bostadsområden växer fram, centrum flyttas, och vi formar tillsammans framtidens samhälle. I den här utvecklingen finns ett val – ett val mellan att bygga för människor eller att bygga för ännu mer biltrafik. Jag står här för att be er välja människorna.

Cykeln är ingen liten hobbyfråga. Den handlar om folkhälsa, om våra barns väg till skolan, om äldres möjlighet att ta sig till affären, om en kommun som är attraktiv att bo i och flytta till. I en trafikmiljö där tunga gruvtransporter delar väg med oskyddade cyklister är separerade cykelbanor inte en lyx – det är en grundläggande säkerhetsfråga.

Vårt klimat är tufft, ja. Men just därför måste vi bygga cykelbanor som fungerar året runt. Kommuner längre norrut – som Kiruna och Bodø – har visat att rätt snöröjning och sopsaltning får folk att cykla även i minusgrader. Låt Gällivare bli nästa kommun som tar vintercykling på allvar.

Mina konkreta önskemål till er i fullmäktige är därför tre:

  1. Ta fram en cykelplan där prioriterade stråk pekas ut – mellan bostadsområden, skolor, arbetsplatser och centrum – med särskild hänsyn till den pågående samhällsomvandlingen.
  2. Säkerställ drift och underhåll året runt, inklusive snöröjning och belysning, så att cykelbanorna blir ett verkligt alternativ även under mörka vintermorgnar.
  3. Avsätt medel i kommande budget eller sök extern finansiering, exempelvis via Trafikverkets stadsmiljöavtal eller andra statliga satsningar på hållbara transporter.

Föreställ er ett Gällivare där barn själva kan cykla tryggt till skolan, där turister tar cykeln från stationen ut mot Dundret, där morgonpendlaren kan rulla längs en upplyst bana utan att riskera livet bland lastbilar och halka. Det Gällivare är möjligt – men bara om vi beslutar oss för det.

Jag är medveten om att resurserna är begränsade och att många behov konkurrerar. Men varje krona vi lägger på cykelinfrastruktur ger tillbaka flerfalt – i lägre sjukvårdskostnader, färre trafikolyckor och en renare närmiljö. Det är inte en utgift, det är en investering i kommunens framtid.

Så min vädjan till er i kväll är enkel: våga fatta ett beslut som gör skillnad på riktigt. Inte bara en symbolisk skrivning i en plan – utan asfalt, lyktor och plogning. Ge Gällivareborna den infrastruktur de förtjänar.

Låt oss tillsammans trampa in i framtiden.

Skriven av
Harold Chávez, Sjukvårdspartiet Gällivare
Kandidat till Regionfullmäktige i Norrbotten (nr 17) samt Kommunfullmäktige i Gällivare (nr 2).

Sjukvårdspartiet är ett regionalt och kommunlokalt parti i Norrbotten. Helt enkelt det lokala valet för dig som vill att dina åsikter ska höras i kommun- och regionval.
Partiprogram
Bli medlem

Cykelstaden Gällivare

Sjukvårdspartiet Piteå: Därför måste Piteå satsa mer på barn och unga

Revisorerna larmar om fortsatt brist på åtgärder

VI PRIORITERAR VÅRDEN

Men tar även ställning i andra frågor

Förstatliga skola/sjukvård

Sjukvårdspartiet vill förstatliga den kommunala skolan, oavsett var i Sverige man är bosatt ska eleverna få likvärdig utbildning. Specialistvården vid region- och universitetssjukhus ska vara statlig men inte öppen eller nära vård. Där är det regionerna och dess invånare (Norrbotten och norrbottningarna) som vet vad som behövs, hur förutsättningarna ser ut och hur man ska kunna möjliggöra regionens sjukvård.

Nato

Sjukvårdspartiet stödjer den inlämnade Natoansökan och hoppas den behandlas skyndsamt. Sverige kan i nuläget inte stå emot ett väpnat angrepp speciellt länge och vår trygghet säkras bäst i samarbete med andra länder. Genom att vara medlemmar i Nato får Sverige säkerhetsgarantier och kan fullt ut planera, synkronisera och öva tillsammans med andra Natoländer.

Drivmedel

Drivmedelsskatten måste omgående sänkas, överbeskattningen på bensin och diesel ska tas bort. Moms på skatt, det vill säga skatt på skatt ska inte få förekomma.

Elförsörjning/Kärnkraft

Sverige måste säkra behovet av en driftsäker miljövänlig elförsörjning. För att trygga en driftsäker elförsörjning så krävs en utökning av kärnkraften och en snabb utbyggnad av elnätet. Detta för att säkra såväl privatpersoners som näringslivets behov av el. Medborgare ska inte behöva gå från hus och hem samt expanderande företag som vill växa ska kunna göra det i vald takt. Behovet av elförsörjning är även viktig för att i förlängningen kunna minska utsläpp inte minst i och med den gröna industrialiseringen som nu sker i norra Sverige med bland annat H2GS i Boden.

Kriminalitet

Den organiserade brottsligheten ska bekämpas, bland annat med hårdare straff och det ska kunna vara straffbart att tillhöra ett kriminellt gäng vilket så klart inte godtyckligt kan definieras. Poliserna bör bli fler och ska ges större befogenheter med bland annat avlyssning av misstänkt gängkriminella i förebyggande syfte. Mängdbrott ska inte rabatteras och vårdtiden för sluten ungdomsvård ska kunna utökas eller övergå till fängelse, så till exempel unga mördare inte släpps fria efter 4 år.

Äganderätt/Självförsörjningsgrad

Äganderätten behöver stärkas och enskilda medborgare måste skyddas från att stat eller kommun beslagtar privat mark utan skälig ersättning som till exempel om privat mark övergår till naturskyddsområde eller nationalpark. En skälig ersättning ska avse ersättning för markvärde och eventuella framtida intäkter som uteblir vid exempelvis skogsavverkning. Sverige behöver stärka självförsörjningsgraden ordentligt men även konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Sveriges villkor för jord-, små-, och skogsbruk måste förbättras och de måste ges förutsättningar att verka och kunna öka produktionen av svenska konkurrenskraftiga livsmedel.

Invandring, medborgarskap och utvisning

Sverige har ett stort behov av arbetskraftsinvandring och byråkratin med arbetstillstånd måste förenklas. Personer som arbetar i Sverige ska heller inte riskera att bli utvisade för att de till exempel tjänat för lite en månad. Däremot måste det ställas tydliga språkkrav på personer som kommer till Sverige med avsikt att stanna oavsett om det är som kvotflykting eller gäller arbetskraftsinvandring. Språket är nyckeln till att lättare integreras i samhället och utbildning i samhällskunskap ska vara obligatorisk. Vill man att anhörig/anhöriga flyttar till Sverige måste försörjning och bostad vara ordnad innan det kan ske. För att erhålla svenskt medborgarskap ska identiteten vara styrkt, man ska ha vistats i Sverige en sammanhängande period om fem 5 år och ha ett skötsamt leverne. Sjukvårdspartiet anser även att det ska införas en prövotid när svenskt medborgarskap erhållits och medborgarskapet ska kunna återkallas om man vid upprepade tillfällen dömts till fängelse. Om man inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisning vara en självklarhet. De långa handläggningstiderna för beslut om arbets- och uppehållstillstånd i Sverige är tyvärr en svensk byråkratisk tröghet men ofta även sökandes olika åtgärder i syfte att fördröja verkställighet av utvisningsbeslut. Har man fått avslag på sin asylansökan och fått ett utvisningsbeslut som nonchaleras ska möjligheterna att ändå kunna stanna kvar i Sverige minimeras.

Återgäld från naturresurser (Skog, malm och vatten)

Konsekvenserna av nyttjandet av naturresurser drabbar främst miljön och människorna som lever och verkar i närområdet, inte minst i Kiruna och Gällivare där man flyttar hela samhällen. Region Norrbotten men även andra regioner har en BRP (Bruttoregionprodukt) som skulle kunna innebära betydligt större möjlighet till såväl lokal som regional tillväxt. Sjukvårdspartiet anser att en stor del av nettoavkastningen ska förbli en tillgång i regionerna och det är enligt partiets synsätt inte bara en möjlighet utan på sikt också en nödvändighet. Flera aktörer nyttjar naturresurser utan kompensation till berörda regioner och kommuner. Till exempel Jokkmokk som är en liten och relativt fattig kommun med en mycket sparsam återgäld trots hårt nyttjande av de naturresurser som finns i kommunen. En större återgäld skulle sannolikt göra Jokkmokk till en relativt rik och blomstrande kommun.
Läs vårt partiprogram