
Inte för att Sjukvårdspartiet granskas. Vi ska granskas, precis som alla andra partier, men granskning måste ske efter samma måttstock. När en av Norrbottens största tidningar gång på gång väljer rubriker, vinklar och publiceringstidpunkter som slår hårt mot ett enskilt parti måste man få ställa frågan: Granskar NSD Sjukvårdspartiet eller använder tidningen sin publicistiska makt på ett sätt som riskerar att påverka valresultatet?
Den 14 juni publicerade NSD artikeln ”Dömd för fem anlagda bränder – ställer upp i valet”. Den handlade om två personer på Sjukvårdspartiets kommunala valsedlar, dömda 2019 respektive 2020 när de var unga. De fick sina påföljder och har sedan dess gått vidare med sina liv. Jag försvarar inte brotten, de var fel, punkt slut. Jag försvarar dock principen att människor som tagit sitt straff och förändrat sina liv måste kunna få en andra chans. Det anmärkningsvärda blir tydligt när man läser NSD fortsatta granskning där framgår att Sjukvårdspartiet hade två kandidater i sammanställningen samtidigt redovisades ett stort antal domar inom andra partier, flera betydligt färskare. Bland Socialdemokraterna fanns bland annat misshandel från 2023. Bland Moderaterna knivbrott från 2024, liksom narkotikabrott, vapenbrott och misshandel. Bland Sverigedemokraterna fanns bland annat rattfylleri från 2023, misshandel och grovt skatte- och bokföringsbrott. Även Centerpartiet och Kristdemokraterna hade kandidater med domar. Hur rubricerades den artikeln?
”Lista: De ställer upp i valet – här är deras domar.” Ser ni skillnaden?
I ena fallet en dramatisk rubrik om fem anlagda bränder och Sjukvårdspartiet. I det andra en betydligt mer neutral sammanställning av kandidater från flera etablerade partier. Varför denna skillnad i presentation?
Varför får just Sjukvårdspartiets två kandidater en separat dramatisk exponering när NSD egen sammanställning visar många fler och i flera fall färskare domar inom andra partier?
Det är en fråga NSD borde svara på, men sedan händer det igen. Den 10 september, bara dagar före valet, publicerar NSD artikeln ”Partitopp förlorade lärarjobbet efter föräldrakritik” om Nicklas Johansson, Sjukvårdspartiets förstanamn i Gällivare och vice ordförande i partiet. Läs rubriken igen: ”Förlorade lärarjobbet.” Vad får en vanlig läsare för bild?
I själva artikeln framgår att Skolinspektionen avslutade ärendet utan åtgärd, att skolan och Johansson träffade en överenskommelse om att han skulle sluta och att han redan arbetar på en annan skola. Viss kritik har avfärdats, annan har bedömts som befogad. Det är alltså en betydligt mer komplex historia än rubriken ger intryck av. Ändå väljer NSD, precis före valet, just den rubriken. Det är här min besvikelse övergår i allvarlig oro.
En tidning vet vilken makt en rubrik har, många läser aldrig längre än rubriken och ingressen. En redaktion vet också vilken betydelse publiceringstidpunkten har. En granskning i juni är en sak. En omfattande negativ artikel om ett partis ledande kandidat publicerad den 10 september under valrörelsens allra sista dagar, är något annat. Därför är det rimligt att fråga: Varför publiceras den just nu och hade NSD gjort samma publicistiska val om det handlat om ett annat parti?
Jag försvarar pressfriheten och granskande journalistik, men pressfrihet innebär inte att medier står över granskning. En stor regional tidning har stor makt över vilka frågor människor pratar om, vilka personer som misstänkliggörs och vilken bild väljarna får av olika partier. Rubriker är makt. Urval är makt. Bilder är makt. Placering är makt. Timing är makt. När två gamla domar inom Sjukvårdspartiet särbehandlas dramatiskt samtidigt som fler och färskare domar inom andra partier presenteras mer neutralt, måste NSD tåla frågor om proportionalitet.
När en negativ artikel om ett av partiets främsta namn dessutom publiceras precis före valet måste tidningen tåla frågor om timing. Jag säger inte att journalister inte får skriva dessa artiklar. Jag säger: Granska oss, men granska oss på samma villkor som alla andra.
Jag kan inte längre värja mig mot upplevelsen att NSD samlade publicistiska val riskerar att missgynna Sjukvårdspartiet i valet. Det gör mig ledsen och arg. Valet ska avgöras av vad norrbottningarna tycker om sjukvården, kollektivtrafiken, skolan, ekonomin och Norrbottens framtid. Det ska avgöras av våra politiska förslag och väljarnas förtroende. Inte av vem som får den mest dramatiska rubriken dagarna före ett val. Jag vill därför ha svar från NSD: Varför fick Sjukvårdspartiets två kandidater en separat och dramatiskt rubricerad artikel när tidningens egen sammanställning visade många fler och framför allt färskare domar inom andra partier?
Hur resonerade redaktionen kring proportionaliteten?
Hur resonerade NSD kring tidpunkten för publiceringen om Nicklas Johansson?
Viktigast: Kan NSD med handen på hjärtat säga att Sjukvårdspartiet har behandlats efter samma publicistiska måttstock som de etablerade partierna?
Det är inte ett angrepp på pressfriheten att ställa de frågorna. Tvärtom behöver ett öppet demokratiskt samhälle både medier som granskar politiker och politiker som vågar granska mediernas makt. Sjukvårdspartiet kräver ingen särbehandling. Vi kräver motsatsen: Samma måttstock. Samma proportionalitet. Samma rättvisa. Det borde inte vara för mycket begärt!
För den som minns valrörelsen 2002 väcker tidpunkten kanske minnen. Dagen före valet, på den tiden då papperstidningen hade en helt annan genomslagskraft och de allra flesta lade sin röst på själva valdagen, publicerade NSD budskapet ”Norrbottenspartiet kommer inte in i riksdagen”. Norrbottenspartiet kom inte in i riksdagen, men det var inte långt borta. Ingen kan i efterhand veta vilken betydelse NSD publicering fick för väljarnas beslut, men just därför går det heller inte att låta bli att fundera hur många väljare påverkades av att länets stora tidning, dagen innan de skulle rösta, berättade för dem att en röst på det regionala alternativet inte skulle räcka?
Kan den publiceringen rent av ha bidragit till det resultat den förutspådde?
Det får vi aldrig veta, men historien borde åtminstone påminna NSD om vilket ansvar som följer med den makt en stor tidning har och hur avgörande både rubriker och publiceringstidpunkt kan vara i ett val.
Erika Sjöö, Sjukvårdspartiet