God och nära vård – en förändring med konsekvenser

Konceptet ”God och nära vård” har presenterats som en ny vision för att effektivisera och förbättra vården, särskilt för äldre.

Grundidén är att minska antalet platser på särskilda boenden (SÄBO) och istället erbjuda stöd och vård i hemmiljö. Men även om tanken kan verka tilltalande för många, bör vi ställa oss frågan: till vilket pris sker denna förändring?

Förespråkarna menar att ”God och nära vård” erbjuder en möjlighet för äldre att bo kvar i sina hem och behålla sin självständighet längre. Med hembesök av sjuksköterskor, hemtjänst och digital teknik hoppas man kunna ge individanpassad vård som förstärker känslan av trygghet. Det kan också minska behovet av att flytta till ett särskilt boende, vilket för många är en svår omställning.

Men denna förändring medför också utmaningar. En av de mest uppenbara är belastningen på anhöriga. När vården förskjuts från institutioner till hemmet hamnar ett stort ansvar på familjemedlemmar. De får ofta agera som informella vårdare, vilket kan påverka deras arbete, ekonomi och psykiska hälsa. Många anhöriga upplever redan idag att de är överlämnade till sig själva utan tillräckligt stöd från vården.

Att minska antalet SÄBO-platser kan dessutom leda till att resurserna inte räcker till för de äldre som trots allt har behov av mer omfattande omsorg. Hemtjänsten och Hemsjukvården med distriktssköterskor är redan idag pressad, och personalbristen är ett stort problem. Att förvänta sig att samma resurser ska kunna ge både nära vård i hemmet och hålla hög kvalitet kan vara orealistiskt. I värsta fall kan det leda till att äldre faller mellan stolarna och inte får den omsorg de behöver.

Ett ofta outtalat motiv bakom ”God och nära vård” är ekonomin. Det är billigare att vårda äldre i hemmet än på ett särskilt boende. Men sparåtgärder riskerar att gå ut över de mest utsatta. Om besparingarna leder till att äldre inte får den hjälp de behöver i tid, kan det i längden bli dyrare, exempelvis genom fler akuta sjukhusinläggningar.

”God och nära vård” har potential att förbättra äldreomsorgen, men endast om den implementeras med omtanke och tillräckliga resurser. Det är viktigt att valfrihet inte blir en belastning för de äldre eller deras anhöriga. För att visionen ska lyckas krävs investeringar i personal, teknik och stödsystem för anhöriga. Vi måste fråga oss: Hur ser vi till att tryggheten finns kvar när vården flyttas närmare hemmet?

”God och nära vård” kan vara en del av framtidens vård, men vi måste vara medvetna om att det kräver ett pris – ett pris som vi måste vara beredda att betala för att försäkra att de äldre får den omsorg de förtjänar – vi måste ha en balans mellan valfrihet och trygghet där den äldre behöver vara i centrum.

Ann-Sofie Henriksson, Sjukvårdspartiet Pajala

Sjukvårdspartiet är ett regionalt och kommunlokalt parti i Norrbotten. Helt enkelt det lokala valet för dig som vill att dina åsikter ska höras i kommun- och regionval.

Psykiatrin i Norrbotten är i fritt fall

Vår framtid är barnen

Save the date 21/3-2026

VI PRIORITERAR VÅRDEN

Men tar även ställning i andra frågor

Förstatliga skola/sjukvård

Sjukvårdspartiet vill förstatliga den kommunala skolan, oavsett var i Sverige man är bosatt ska eleverna få likvärdig utbildning. Specialistvården vid region- och universitetssjukhus ska vara statlig men inte öppen eller nära vård. Där är det regionerna och dess invånare (Norrbotten och norrbottningarna) som vet vad som behövs, hur förutsättningarna ser ut och hur man ska kunna möjliggöra regionens sjukvård.

Nato

Sjukvårdspartiet stödjer den inlämnade Natoansökan och hoppas den behandlas skyndsamt. Sverige kan i nuläget inte stå emot ett väpnat angrepp speciellt länge och vår trygghet säkras bäst i samarbete med andra länder. Genom att vara medlemmar i Nato får Sverige säkerhetsgarantier och kan fullt ut planera, synkronisera och öva tillsammans med andra Natoländer.

Drivmedel

Drivmedelsskatten måste omgående sänkas, överbeskattningen på bensin och diesel ska tas bort. Moms på skatt, det vill säga skatt på skatt ska inte få förekomma.

Elförsörjning/Kärnkraft

Sverige måste säkra behovet av en driftsäker miljövänlig elförsörjning. För att trygga en driftsäker elförsörjning så krävs en utökning av kärnkraften och en snabb utbyggnad av elnätet. Detta för att säkra såväl privatpersoners som näringslivets behov av el. Medborgare ska inte behöva gå från hus och hem samt expanderande företag som vill växa ska kunna göra det i vald takt. Behovet av elförsörjning är även viktig för att i förlängningen kunna minska utsläpp inte minst i och med den gröna industrialiseringen som nu sker i norra Sverige med bland annat H2GS i Boden.

Kriminalitet

Den organiserade brottsligheten ska bekämpas, bland annat med hårdare straff och det ska kunna vara straffbart att tillhöra ett kriminellt gäng vilket så klart inte godtyckligt kan definieras. Poliserna bör bli fler och ska ges större befogenheter med bland annat avlyssning av misstänkt gängkriminella i förebyggande syfte. Mängdbrott ska inte rabatteras och vårdtiden för sluten ungdomsvård ska kunna utökas eller övergå till fängelse, så till exempel unga mördare inte släpps fria efter 4 år.

Äganderätt/Självförsörjningsgrad

Äganderätten behöver stärkas och enskilda medborgare måste skyddas från att stat eller kommun beslagtar privat mark utan skälig ersättning som till exempel om privat mark övergår till naturskyddsområde eller nationalpark. En skälig ersättning ska avse ersättning för markvärde och eventuella framtida intäkter som uteblir vid exempelvis skogsavverkning. Sverige behöver stärka självförsörjningsgraden ordentligt men även konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Sveriges villkor för jord-, små-, och skogsbruk måste förbättras och de måste ges förutsättningar att verka och kunna öka produktionen av svenska konkurrenskraftiga livsmedel.

Invandring, medborgarskap och utvisning

Sverige har ett stort behov av arbetskraftsinvandring och byråkratin med arbetstillstånd måste förenklas. Personer som arbetar i Sverige ska heller inte riskera att bli utvisade för att de till exempel tjänat för lite en månad. Däremot måste det ställas tydliga språkkrav på personer som kommer till Sverige med avsikt att stanna oavsett om det är som kvotflykting eller gäller arbetskraftsinvandring. Språket är nyckeln till att lättare integreras i samhället och utbildning i samhällskunskap ska vara obligatorisk. Vill man att anhörig/anhöriga flyttar till Sverige måste försörjning och bostad vara ordnad innan det kan ske. För att erhålla svenskt medborgarskap ska identiteten vara styrkt, man ska ha vistats i Sverige en sammanhängande period om fem 5 år och ha ett skötsamt leverne. Sjukvårdspartiet anser även att det ska införas en prövotid när svenskt medborgarskap erhållits och medborgarskapet ska kunna återkallas om man vid upprepade tillfällen dömts till fängelse. Om man inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisning vara en självklarhet. De långa handläggningstiderna för beslut om arbets- och uppehållstillstånd i Sverige är tyvärr en svensk byråkratisk tröghet men ofta även sökandes olika åtgärder i syfte att fördröja verkställighet av utvisningsbeslut. Har man fått avslag på sin asylansökan och fått ett utvisningsbeslut som nonchaleras ska möjligheterna att ändå kunna stanna kvar i Sverige minimeras.

Återgäld från naturresurser (Skog, malm och vatten)

Konsekvenserna av nyttjandet av naturresurser drabbar främst miljön och människorna som lever och verkar i närområdet, inte minst i Kiruna och Gällivare där man flyttar hela samhällen. Region Norrbotten men även andra regioner har en BRP (Bruttoregionprodukt) som skulle kunna innebära betydligt större möjlighet till såväl lokal som regional tillväxt. Sjukvårdspartiet anser att en stor del av nettoavkastningen ska förbli en tillgång i regionerna och det är enligt partiets synsätt inte bara en möjlighet utan på sikt också en nödvändighet. Flera aktörer nyttjar naturresurser utan kompensation till berörda regioner och kommuner. Till exempel Jokkmokk som är en liten och relativt fattig kommun med en mycket sparsam återgäld trots hårt nyttjande av de naturresurser som finns i kommunen. En större återgäld skulle sannolikt göra Jokkmokk till en relativt rik och blomstrande kommun.