Meny
Det är lite förändrade förhållanden som vi nu har börjat leva i, en omvärld som börjar ta sig negativa och ibland riktigt otäcka uttryck. I många länder visar politikens vindar att demokratin är i farozonen, det gäller länder i Sydamerika, Europa, Mellanöstern och till viss del även i USA.
Jag var inte själv född på 30 talet, men en del jag känner berättar om att tongångarna är likartade och till det kommer dessutom att minst två krig är i full gång. Säkerhetsläget i världen är klart försämrat och upprustning sker på många håll, Sveriges Natomedlemskap är ett exempel på det.
För enbart 20–25 år sedan talade mer eller mindre naiva, men välmenande politiker om att öppna armarna mot världen. Vårt försvar hade då redan börjat rustas ner. All slags utrustning och viktigt material, bland annat traktorer och förråd såldes ut för struntsummor. Många trodde att alla krig var slut, men om man tittar tillbaka i ett 1000-årigt perspektiv så ser man att sannolikheten för det är närmast lika med noll.
Idag uppmanas vi alla att se över vår egen beredskap på alla områden. Det personliga i form av nödutrustning och extra tillgång till kläder samt livsmedel. På det kommunala planet genom utrymningsvägar, vattentillförsel och mycket annat. På det regionala planet planeras det för akutsjukhus med tänkbart krig som underlag.
Samtidigt blir man verkligen betänksam och beklämd när man hör människor på fullt allvar föreslå att Norrbotten nog behöver evakueras i händelse av krig då landet inte kan försörja oss!
Årtionden av försummelser har lett till bristande kommunikationsmöjligheter, dåliga vägar och knappt fungerande järnvägsnät. Självförsörjningsgraden i landet är mycket låg, inte minst i Norrbotten, men är det någonstans vi borde ha chansen att klara oss lite längre än storstadsbor så är det nog här. De flesta norrbottningar vet hur man fiskar, jagar och gör upp eld. Här är vi mer van att vistas i skogen och att ta vara på vad den kan ge, än på många andra håll i landet. Vi skulle emellertid ha behövt fler bönder och odlingsbara jordytor för att ha en betydligt högre försörjningsgrad, inte minst när det gäller grönsaker.
Det jag en gång såg mina far- och morföräldrar utföra men även försöka lära mig och andra ungdomar är egentligen hårdvaluta idag. Mobiltelefoner och datorer i all ära, det kan nog vara bra att ha, men i dagsläget tycks fiskelina, fiskespö, yxa och en plätt att odla potatis på vara det man verkligen kan komma att behöva. Låt oss alla hoppas att jag har fel och att allt vänder till det bättre redan i morgon.
Det finns dock så mycket positivt att ta vara på, inte minst inom hälso- och sjukvårdsområdet, där allt fler sjukdomar visar sig möjliga att kraftigt lindra och till och med bota. En friskare befolkning med ett längre och hälsosammare liv är ju det vi i Sjukvårdspartiet hela tiden arbetar för.
Kenneth Backgård, ordförande
