Interpellation till regionrådet Camilla Friberg gällande framflyttade utskrivningar från sjukhus

Interpellationen förväntas besvaras vid regionfullmäktigesammanträdet i juni.

I september 2024 lämnade PWC sin rapport ”Granskning av samverkan inom hemsjukvården och processen kring utskrivningsklara – Samverkansgranskning”. Utifrån granskningen bedömde revisorerna bland annat att; ”…regionstyrelsen inte helt säkerställt en ändamålsenlig samverkan med länets kommuner avseende hemsjukvård och processen för utskrivningsklara patienter, samt att den interna kontrollen i sammanhanget inte helt är tillräcklig”. Granskningsresultaten medförde att revisorerna rekommenderade regionstyrelsen (i punkt 4 av 5) att: ”Skapa en struktur för samverkan på lokal nivå med fokus på att utvärdera regionens och kommunernas förmåga till samverkan och utveckling av processerna. Granskningen påvisar att hanteringen av processen avseende utskrivningsklara kan effektiviseras, men att det kräver en tydligare samsyn i styrning och ledning.”

Enligt revisionsrapporten framgår det att när regionen registrerar en inkommen patient så registreras även ett (läkarbedömt) planerat utskrivningsdatum. En vanlig kritik från kommunerna är att utskrivningsdatum flyttas fram flera gånger vilket innebär utmaningar för kommunerna. Främst gällande bemanning och annat som krävs för en trygg hemgång. De som intervjuades i granskningen gav uttryck för att hela processen för hantering av utskrivningsklara från slutenvården lider av den bristande samsyn som finns avseende hemsjukvårdsavtalet. I granskningen framgår det också att år 2021–2023 har beräknat utskrivningsdatum, för större delen av ärendena, ändrats minst en gång under vårdtiden. Statistik visar dessutom på en negativ trend där beräknat utskrivningsdatum som ändrats tre-fyra gånger eller fler har ökat under 2023 jämfört med tidigare år.

 

I SR P4 Norrbotten den 10/5 så meddelades att Bodens kommun har lagt ut mer än fem miljoner kronor 2024 på grund av ändrade utskrivningsdatum för patienter som behöver hemtjänst efter sjukhusvistelse. Enligt Frida Lundström som är kommunens verksamhetschef för hälso- och sjukvård har datumen flyttats fram mer än 2 000 gånger (cirka 40 ändringar per vecka). Detta skapar problem för personalplanering och tillgång till hjälpmedel. Region Norrbottens hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Näsvall medger i samma inslag att det är ett problem och att det arbetas för att förbättra processen tillsammans med kommunerna.

De problem Bodens kommun upplevde/upplever med framflyttade utskrivningar påtalades redan i september 2024 via ett brev från kommunen till regionen (återfinns i bilaga 1). Brevet skickades hösten 2024 men ingen återkoppling från regionen gällande träff har enligt uppgift från kommunen skett i skrivande stund.

 

 

Utifrån ovanstående så undrar vi:

 

Anser regionrådet att verksamheternas arbetssätt med ständigt ändrade utskrivningsdatum (2000 gånger) är ett bra exempel på samverkan med kommunerna?

Vad kan regionen göra för att skapa en bättre samverkan som förbättrar situationen för patienterna och minskar kostnaderna för både kommun och region (win-win)?

Finns det något riktvärde för hur ofta eller hur många gånger den här typen av framflyttade utskrivningar kan accepteras?

Har Region Norrbotten tillsammans med kommunerna påbörjat arbetet för att förbättra utskrivningsprocessen och för att minska antalet framflyttade utskrivningsdatum?

Ser Region Norrbotten någon ljusning gällande minskning av framflyttade utskrivningsdatum?

 

 

2025-05-25

Erika Sjöö, Sjukvårdspartiet

Kenneth Backgård, Sjukvårdspartiet

 

Sjukvårdspartiet är ett regionalt och kommunlokalt parti i Norrbotten. Helt enkelt det lokala valet för dig som vill att dina åsikter ska höras i kommun- och regionval.

Information från kansliet

11 månader kvar till valet: Så ser läget ut i Region Norrbotten

Nedräkningen har börjat!

VI PRIORITERAR VÅRDEN

Men tar även ställning i andra frågor

Förstatliga skola/sjukvård

Sjukvårdspartiet vill förstatliga den kommunala skolan, oavsett var i Sverige man är bosatt ska eleverna få likvärdig utbildning. Specialistvården vid region- och universitetssjukhus ska vara statlig men inte öppen eller nära vård. Där är det regionerna och dess invånare (Norrbotten och norrbottningarna) som vet vad som behövs, hur förutsättningarna ser ut och hur man ska kunna möjliggöra regionens sjukvård.

Nato

Sjukvårdspartiet stödjer den inlämnade Natoansökan och hoppas den behandlas skyndsamt. Sverige kan i nuläget inte stå emot ett väpnat angrepp speciellt länge och vår trygghet säkras bäst i samarbete med andra länder. Genom att vara medlemmar i Nato får Sverige säkerhetsgarantier och kan fullt ut planera, synkronisera och öva tillsammans med andra Natoländer.

Drivmedel

Drivmedelsskatten måste omgående sänkas, överbeskattningen på bensin och diesel ska tas bort. Moms på skatt, det vill säga skatt på skatt ska inte få förekomma.

Elförsörjning/Kärnkraft

Sverige måste säkra behovet av en driftsäker miljövänlig elförsörjning. För att trygga en driftsäker elförsörjning så krävs en utökning av kärnkraften och en snabb utbyggnad av elnätet. Detta för att säkra såväl privatpersoners som näringslivets behov av el. Medborgare ska inte behöva gå från hus och hem samt expanderande företag som vill växa ska kunna göra det i vald takt. Behovet av elförsörjning är även viktig för att i förlängningen kunna minska utsläpp inte minst i och med den gröna industrialiseringen som nu sker i norra Sverige med bland annat H2GS i Boden.

Kriminalitet

Den organiserade brottsligheten ska bekämpas, bland annat med hårdare straff och det ska kunna vara straffbart att tillhöra ett kriminellt gäng vilket så klart inte godtyckligt kan definieras. Poliserna bör bli fler och ska ges större befogenheter med bland annat avlyssning av misstänkt gängkriminella i förebyggande syfte. Mängdbrott ska inte rabatteras och vårdtiden för sluten ungdomsvård ska kunna utökas eller övergå till fängelse, så till exempel unga mördare inte släpps fria efter 4 år.

Äganderätt/Självförsörjningsgrad

Äganderätten behöver stärkas och enskilda medborgare måste skyddas från att stat eller kommun beslagtar privat mark utan skälig ersättning som till exempel om privat mark övergår till naturskyddsområde eller nationalpark. En skälig ersättning ska avse ersättning för markvärde och eventuella framtida intäkter som uteblir vid exempelvis skogsavverkning. Sverige behöver stärka självförsörjningsgraden ordentligt men även konkurrenskraften i livsmedelssektorn. Sveriges villkor för jord-, små-, och skogsbruk måste förbättras och de måste ges förutsättningar att verka och kunna öka produktionen av svenska konkurrenskraftiga livsmedel.

Invandring, medborgarskap och utvisning

Sverige har ett stort behov av arbetskraftsinvandring och byråkratin med arbetstillstånd måste förenklas. Personer som arbetar i Sverige ska heller inte riskera att bli utvisade för att de till exempel tjänat för lite en månad. Däremot måste det ställas tydliga språkkrav på personer som kommer till Sverige med avsikt att stanna oavsett om det är som kvotflykting eller gäller arbetskraftsinvandring. Språket är nyckeln till att lättare integreras i samhället och utbildning i samhällskunskap ska vara obligatorisk. Vill man att anhörig/anhöriga flyttar till Sverige måste försörjning och bostad vara ordnad innan det kan ske. För att erhålla svenskt medborgarskap ska identiteten vara styrkt, man ska ha vistats i Sverige en sammanhängande period om fem 5 år och ha ett skötsamt leverne. Sjukvårdspartiet anser även att det ska införas en prövotid när svenskt medborgarskap erhållits och medborgarskapet ska kunna återkallas om man vid upprepade tillfällen dömts till fängelse. Om man inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisning vara en självklarhet. De långa handläggningstiderna för beslut om arbets- och uppehållstillstånd i Sverige är tyvärr en svensk byråkratisk tröghet men ofta även sökandes olika åtgärder i syfte att fördröja verkställighet av utvisningsbeslut. Har man fått avslag på sin asylansökan och fått ett utvisningsbeslut som nonchaleras ska möjligheterna att ändå kunna stanna kvar i Sverige minimeras.

Återgäld från naturresurser (Skog, malm och vatten)

Konsekvenserna av nyttjandet av naturresurser drabbar främst miljön och människorna som lever och verkar i närområdet, inte minst i Kiruna och Gällivare där man flyttar hela samhällen. Region Norrbotten men även andra regioner har en BRP (Bruttoregionprodukt) som skulle kunna innebära betydligt större möjlighet till såväl lokal som regional tillväxt. Sjukvårdspartiet anser att en stor del av nettoavkastningen ska förbli en tillgång i regionerna och det är enligt partiets synsätt inte bara en möjlighet utan på sikt också en nödvändighet. Flera aktörer nyttjar naturresurser utan kompensation till berörda regioner och kommuner. Till exempel Jokkmokk som är en liten och relativt fattig kommun med en mycket sparsam återgäld trots hårt nyttjande av de naturresurser som finns i kommunen. En större återgäld skulle sannolikt göra Jokkmokk till en relativt rik och blomstrande kommun.